Maiburogu

När jag läser Blogges översiktliga genomgång över alliansregeringens år vid makten blir jag, som så många gånger tidigare, påmind om att jag – troligtvis likt de flesta andra väljare – inte kan finna mig klart tillrätta på vare sig den högra eller den vänstra planhalvan av det politiska spektrat. Mina politiska åsikter är helt enkelt något spridda; en mix av social omtänksamhet och ordning och reda.

Å ena sidan hyser jag en del åsikter och värderingar som traditionellt brukar tillskrivas högern:

• Högre krav på lärare och elever, samt mer ordning i skolan.
• En rejäl ökning av antalet poliser.
• En restriktiv skatte- och utgiftspolitik.
• Förenklingar för (speciellt de små) företagen. Exempelvis en uppluckring av LAS.
• Liberalt vurmande för den personliga integriteten.
• Legalisering av prostitution.
• Legalisering av aktiv dödshjälp.
• En ickerestriktiv pornografilagstiftning tror jag också passar in här.

Kort sagt, en politik som närmast kan liknas vid det intryck man får av en snabb genomläsning av en typisk lärobok i nationalekonomi, med en lätt föraktfull osentimental syn på de svaga. Folk skall få ta ansvar för sina egna liv.

Å andra sidan hyser jag också några åsikter som brukar återfinnas till vänster på skalan:

• Minskade inkomstklyftor.
• Eventuellt ökade regleringar av företagen.
• En boendepolitik ämnad att minska segregationen.
• Tvingande folkhälsofrämjande åtgärder, såsom förbud mot droger samt en restriktiv tobak- och alkoholpolitik.

En kraftigt skärpt och upprioriterad miljöpolitik tror jag också kan passa in här (eller också ligger miljöperspektivet utanför den traditionella blockpolitiken).

Kort sagt en politik som styr mer med hjärtat än med grundboken i ekonomi, och som ibland faktiskt inte anser att den enskilde individen fritt skall få bestämma vilket gift den skall få stoppa i sig.

Kanhända är jag helt enkelt något för pragmatisk för att vilja gömma mig bakom någon specifik ideologi; liberalism, socialism etc. Jag tror inte att något visst tankesätt, likt en naturlag, kan styra alla de politiska beslut som skall tas i ett samhälle, utan jag tror man kan tillåta sig att vara något mer flexibel.