Maiburogu

Ämnet prostitution är som regel ett väldigt kontroversiellt och känsligt område. Prostitutionsförespråkare möts som regel av känslostormande fördömanden, med budskapet att prostitution är förtryck, att alla horor är offer och/eller utsatta för trafficking, att de ofta har missbruksproblem samt att (nästan) ingen av dem säljer sex av egen fri vilja. Med andra ord: att myten om den “lyckliga horan” är bara just en myt. Detta brukar alltså vara kritikernas ståndpunkt.

Min ståndpunkt, däremot, är som följer:

1. Det här är en sekulär stat. Lagar skall inte baseras på religiös moral, och vi skall därför inte ha lagar mot sexuella tjänster.
2. Samtyckande vuxna människor skall vara fria att göra vad de vill med varandra, så länge de inte skadar någon annan.
3. Trafficking – alltså sexuell slavhandel – är förbjuden, eftersom tvång och slavhandel redan är förbjudna. Inget konstigt med det.
4. Människor som har problem med droger och/eller psykiska problem skall fångas upp av det sociala skyddsnätet, och skall alltså inte känna sig tvingade till prostitution. Det är polis/socialtjänsts ansvarsområde.
5. Givet allt detta: Finns det trots allt kvar människor som vill sälja sexuella tjänster – och som alltså inte är vare sig tvingade till det eller har drog- eller allvarliga psykiska problem – så skall de få det. Det är helt upp till dem att göra det valet, och stå för konsekvenserna därav. Och finns det inga kvar som vill sälja sex – alltså inga “lyckliga horor” – så OK, vad är då problemet?

Jag har inte och har inga tankar på att någonsin vare sig köpa eller sälja sexuella tjänster, men finns det vuxna, friska och någorlunda stabila människor som vill kunna göra det så tycker jag att de skall ha möjligheten. Tvång, droger och människohandel är redan olagligt tack vare andra lagar och är alltså inga motiv till att förbjuda sexindustrin som sådan.

Jag hyser inga förhoppningar om att mina framtida barn skall prostituera sig, men det är bara min egen högst personliga åsikt som jag får försöka meddela till han/hon/dem bäst jag kan – det är inget som lagboken har något som helst att göra med.

Susanne Dodillet, författare till den aktuella avhandlingen “Är sex arbete”, skriver mycket bra om ämnet på Expressen, och i bloggvärlden reflekteras ämnet mästerligt över av Hans Engnell på Motpol, LouiseP och Blogge Bloggelito. Ämnet uppmärksammas också av bland andra Bitchslap Barbie och Sidvind. Tänk vad underbart om en riktig folkrörelse skulle kunna ta sin fart bland alla öppensinnade människor i bloggvärlden, flera år efter prostitutionslagens införande. Det vore en bloggbävning värd namnet.

Läs även andra bloggares åsikter om lagstiftning, moralism, prostitution, prostitutionslagen, sexköpslag, sexualmoralism