Maiburogu

Tänk om man hade haft en personlig sekreterare – någon som man kunde sitta och tala med om ens åsikter och funderingar, och som sedan – med god svenska – kunde sätta sig ner och komponera blogginläggen åt en. Då skulle man slippa mödan och smärtan associerad med att skriva, men ändå få ut alla de inlägg man egentligen skulle vilja skriva varje dag. Ahh, man kan alltid drömma… *^^*

Men det är klart, petig perfektionist som man är skulle det väl krävas en hel del för att hålla mig borta från texten helt och hållet. 😀