Maiburogu

Ja, jag tycker faktiskt att vi lever i spännande tider. Jan Guillou och de andra medie-40-talisterna kan fortsätta babbla om sitt gamla –68 bäst de vill. Inte nog med den debatt (av ännu oklar betydelse) som blossat upp kring integritetsfrågorna – och som förmått mobilisera dagens unga på ett sätt som nog inte skådats på flera decennier – och den spännande framväxten av Kina till en stormakt (med möjliga implikationer), vi befinner oss också i ett läge där vi kan göra vårt samhälle ekologiskt hållbart och leva mer miljövänligt, för kanske första gången sedan industrialiseringen för mer än 100 år sedan.

Med utökade transporter på järnväg, och med vindkraft, fjärrvärme, biobränslen, elhybrid- och biogasbilar m.m. har vi aldrig tidigare skådade tekniska möjligheter. Och med klimatlarmen ljudande allt högre bör vi också ha den beslutsamhet som behövs för att genomföra denna omställning.

[Det] finns åtgärder att vidta för att minska Sveriges koldioxidemissioner från 52 miljoner ton koldioxid år 2007 till ca 5–10 miljoner ton år 2050 utan att befintlig kärnkraft behöver ersättas av ny. Dessa åtgärder är till stor del kända och billiga eller till och med lönsamma att genomföra. […]

Det scenario som vi presenterar är ett av flera tänkbara och naturligtvis ingen prognos. Vårt syfte är att illustrera att en genomgripande förändring mot ett samhälle som inte är beroende av fossila bränslen är möjlig.

Detta skriver sex forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet på SvD Brännpunkt idag. Jag vet inte hur opartiska dessa forskare är, men jag stämmer in i deras framtidstro och hopp om politisk handlingskraft.

Det är en fantastiskt spännande och hoppingivande tid. Låt oss ta detta tillfälle att på allvar och med beslutsamhet utveckla vårt samhälle till ett samhälle inte bara våra barn utan också vår jord kommer att tacka oss för. Den ljusnande framtid är vår.