Maiburogu

Årets vinterdepression har definitivt anlänt och är lika jobbig som vanligt. Min praktik tog slut den sista förra månaden, och utan den eller något annat att distrahera mig med så har jag stadigt mått allt sämre, och nu har jag väl befunnit mig nere på vad jag antar är depressionens botten i ett par dagar. Jag vill bara sjunka genom jorden, dö, försvinna, slippa plågas mer av den här defekta hjärnan. Prestationsångest är bara förnamnet.

Jag är nedstämd och rädd och ynklig, och inombords vill jag bara hålla mig om huvudet, gråta och sjunka ner i ett hörn (men även om jag försökte skulle förmodligen inte många tårar komma). Och det riktigt irriterande med det hela är ju att det egentligen inte finns någon vettig anledning för mig att må så här uselt. Visst, jag har usel självkänsla och dåligt självförtroende, inget jobb, inget socialt sammanhang, orkar inte arbeta många timmar per dag med något alls och jag lever på existensminimum, men allt detta borde jag ju vara van vid vid det här laget. Att må så här är ju en ren skymf mot människor som går igenom verkligt allvarliga situationer, som krig, misär och umbäranden. Som de familjer som förlorar nära och kära åt den hänsynslöst slaktande Libyska regimen just nu till exempel. Demokratins och mänsklighetens hjältar.

Min enda ursäkt är att jag har taskiga dopaminnivåer i hjärnan eller nåt.

Jag vill skapa konst. Jag vill bygga upp en kommersiell verksamhet. Jag vill lära mig nya saker, träffa människor, engagera mig i politiken och i den samhälleliga debatten. Jag vill utvecklas – uppleva min fulla potential. Jag vill en massa saker. Egentligen. Men istället mår jag som ett skrämt djur inträngt i ett hörn, skakandes under en tjock mental filt, och förmår knappt fatta vettiga och konstruktiva beslut alls.

Det är inte bara plågsamt, det är ett fruktansvärt slöseri med tid också. Och kommer inte min nya praktik igång snart eller något annat oväntat inträffar så lär jag inte vara uppe ur den här gropen än på någon månad. Jag har ju dålig självkänsla även i vanliga fall, men just nu är det ju inte ens komiskt.