Recension: Den översvämmade hjärnan
by Andreas
Forskning tyder på att vår hjärna fick sin nuvarande form för ca 40 000 år sedan, i en långt mindre stressig och komplex värld där stenåldersmänniskorna levde i små grupper och där en ordinär människa kanske mötte lika många människor under ett helt liv som vi idag kan möta under en enda dag. Man levde utan ständiga distraktioner från internet, mobiltelefoner, tv, radio och reklam. Det var den världen vår hjärna utvecklades för att hantera. Kanhända är det inte så märkligt att man ibland inte känner att man räcker till.
I Den översvämmade hjärnan: En bok om arbetsminne, IQ och den stigande informationsfloden tar sig Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap, an den komplexa och synnerligen aktuella frågan om och hur väl vår hjärna klarar av den informationsflod den dagligen utsätts för i vårt moderna samhälle. Har vi nått gränsen för hur mycket information vår hjärna klarar av att bearbeta på ett bra sätt? Vilka delar av hjärnan kan det vara som sätter gränsen? Faktum är att människors resultat på standardiserade IQ-tester sedan början av 1900-talet kontinuerligt tycks förbättras för var decennium som går. Kan det vara så att vår hjärna faktiskt håller på att bli allt smartare? Kan vi träna vår hjärna för att kunna prestera ännu bättre?
Klingbergs bok är intressant och saklig, och det är tydligt att vi här bjuds på en inblick i forskningens framkant. Informationen är högeligen intressant, och vi får en unik inblick i vartåt forskarnas rön pekar.
Beklagligt nog är boken till en början väldigt torr, och Klingberg staplar forskningsresultat på forskningsresultat i en sådan utsträckning att en bråkdel hade varit nog. För en lekman som mig hade han lika gärna kunnat korta ner hela kapitel till enstaka rader… När han väl betat av den tyngsta delen av informationen lättar dock boken upp rejält och blir allt mer intressant och trevlig, och Klingberg kan ägna sig mer åt att spekulera och tala fritt. Mot slutet får man till exempel stifta bekantskap med den synnerligen intressanta frågan om om användandet av stimulantia för att temporärt öka sin koncentrationsförmåga – så kallad “mental doping”: allt från det socialt accepterade bruket av koffein till det nu bland amerikanska studenter allt bredare användandet av särskilda koncentrationsfrämjande ADHD-läkemedel för att lyckas bättre med sina studier. Kommer bruket av läkemedel med tiden att bli lika accepterat (och ibland kanske nödvändigt) som kaffe i framtidens kontor och konferensrum?
Boken börjar stelt och svagt men avslutar fenomenalt. Sammantaget är det en läsvärd bok.
Betyg: tre av fem.
Boken kan inhandlas bland annat hos AdLibris.